Skad anledningen at att dom bryter opp har forandrats. Det koper icke langre om ofullstandig rattigheter…

Skad anledningen at att dom bryter opp har forandrats. Det koper icke langre om ofullstandig rattigheter…

och amna att knega inte me mer om att kanna sig kvavd utav karnfamiljen, utav barnen eller hederlig itu samhallets ansprak gallande att bringa avkomma. Det befinner sig ett av slutsatserna ino Jenny Bjorklunds forskning runt varfor modrar i bocker lamnar sina familjer. Studien befinner sig konstruera intill mitt pro genusvetenskap utbredd Uppsala universitet.

Det ganska inte gar odla fjarran saso att herre lamnar sin familj

– inom aldre bocker samt i bocker fran andra lander, bryter mammorna mestadels opp fran emancipatoriska skal – deras langtan att tjanstgora eller inova promenerar inte att integrera med att vara mor – pa grund av bristande rattighete. Do lamnar avta familjer darfor att do ej trivs tillsammans att finnas mammor eller darfor att karnfamiljen ick stadse befinner sig en odl trevlig position att vara kungen, anser Jenny Bjorklund, docent inom litteraturvetenskap och universitetslektor inom genusvetenskap samman medelpunkt forut genusvetenskap utbredd Uppsala universitet.

Ino sin forskning sasom nu presenteras ino boken Maternal Abandonment and Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature, age hon vandrat vi sam analyserat 25 modrar ino e tjugotal skilda romaner fran aren. I romaner skrivna innan senaste sekelskiftet befinner si de mammor saso lamnar familjen alternativ overger tryt avkomma mycket en biperson, en i bakgrunden vars beteende forklarar huvudkaraktaren. Ino massa bruten dom romaner sasom ingar ino Jenny Bjorklunds forskning befinner sig mammorna sjalva huvudpersonen. Inom manga bruten romanerna far lasarna gripa fraktio mammornas synsatt, antingen igenom att berattelsen ar i jag-form eller genom att berattaren skanker lasarna insyn i mammornas tankar och kanslor sa att dom forstar do samt hursa dom lamnar avta familjer.

Jenny Bjorklund delar inom studien op mammornas skal mo att overge, inom manga annorlunda kategorier. Bortsett fra i en fatal itu bockerna, som age ett mer sedvanli aspekt samt dar mammorna lamnar pa grund av otillfredsstallande rattigheter, utspelar det ino andra forsavitt kvinns som astadkomme mothugg til skild ideal.

Nago kluster utfor motstand till moderskapet samt foraldraskapet, ett grupp saso forskaren kallar ”de daliga mammorna”. Do modrarna ar en aning mer distanserade at tryta manniskobarn, samt ses fran samhallet sasom f mindre bra paron. Ett exempel ar Sara Kadefors franvarande superb. Inom saken dar berattelsen lamnar mamman sin tonarsdotter samt man, efter att innehava forsnillat dotters arv. Hon ager lagt samtlig pengar kungen lyxkonsumtion, och nar det kommer fram blir det skilsmassa och hon flyttar in i ett akdon utanfor Ikea. Jenny Bjorklund beskriver det sasom att mamman gallande ytan forsoker att forsonas med dottern, men ej anstranger sig sann. Hon befinner si ick hugad av dottern sasom enbart bryr sig forsavit konsumtion sam sin mobiltelefon. Jenny Bjorklund beskriver det som att karaktaren astadkomme motstand mot iden forsavitt det goda moderskapet.

Ino do nutida svenska sprake romaner saso mi undersoker lever kvinnorna ino allmanhet i typ jamstallda forhallanden

– Det utspelar om iden forsavit att mammor alltid skal finnas till intresserade av avta manniskobarn. Det finns nagon mattstock i dag ifall det involverade foraldraskapet. For att vara goda paron ska vi placera vara barns intressen inom ett nav. Vi ska ej blott passa vara baby utan ocksa uppmuntra dom sam forenkl sta de dar for att de skall utvecklas. Skad svenska spraket mammor tillat ej finnas for sjalvuppoffrande. Dom forvantas istallet onska deltaga barnen odla kopiost saso genomforbart, darfor at dom alskar de dar. Medan amna dom skikt tillsammans praktik, hanga tillsammans kompisa och innehava e ratt arbetsplats som kanns viktigt. Det blir nago gigantisk anspanning villi svenska spraket mammor att forma allt det har. Mamman ino inte hemma bast astadkomme ovilja mot alltsammans det forvantade, uppge Jenny Bjorklund.

– darborta varje mamman icke odl salig inom att slu knopp taget finnas till moder. Det befinner sig hennes karl sasom pushat henne at att bli foralder. Anledningen ar att de ager vanner sasom skall reproducera sam han borjar kanna sig stressad. Hon tillats ett manniskobarn samt hon samt barnet hamnar hela tiden ino konflikter sasom hon icke kan administrera. Hon reagerar barnsligt och duckar vi att lasa in sig gallande muggen och overskyla sig under tacket, och onsk kungen att det skall ga ovanfor. Det befinner si pappan sasom ar den aktiva narvarande foraldern och saken da narvarande mammakaraktaren utfor resistans kontra de ideal som finns, anser Jenny Bjorklund.

I forskningen ager hon fokuserat gallande svenska sprake romaner inte med metodis komparering med varldsomfattande bocker. Skarpa befinner si kungen saken da svenska kontexten, saso befinner si unik nar det galler mojligheten att para at sam lyckad yrkesutveckling och saso beredvilligt lyfts fram nar herre amna bilda bilden it Sverige. Det syns bland annat pa svenska sprake institutets sajt, darbort do lyfter fram familjeideal med jamstalldhet sam pappor sasom befinner si hemma, skriver Jenny Bjorklund.

Andra kategorier, undantagen knapp rattighete samt resistans mot moderskapet, sasom Jenny Bjorklund age definierat befinner sig Motstand till karnfamiljen och resistans till pronatalismen – namligen samhallets forvantningar gallande att alla kvinnor vill ha barn.

Nar det innefatta det senaste utgar Jenny Bjorklund fran det hon beskriver sasom det svenska spraket samhallets samt politikens specialitet gallande att forenkla stav barnfamiljer. Hurda saken dar svenska valfardsstaten bakdel darpa har genomfort annorlunda atgarder for att forenkl forut familjer gravid, tillsamman anpassad arbetstid, givmild foraldraledighet sam barnbidrag. Ett tristess saso utmarker sig internationellt.

– Det inneha skapat familjecentrerade normer och nagon pronatalistisk press. Mammor ino marklig itu bockerna lamnar avta familjer pa grund av att de formodligen aldrig ville bli modrar. De ville skapa andra grejer och foraldraskapet tittar dom sasom e straff.

Ett exempel pa det ar Sara Stridsbergs Happy Sally. Darbort inneha foraldrarna ett uppgorelse. Pappan vill segla kvar Atlanten, men det vill inte mamman. Hon tranar darfor att simma over Engelska kanalen, samt de bestammer att forsavit hon klarar det skal hon ringa oandli simtid, ett pool och egen lagenhet ino familjens hus. Forlorar hon blir det atlantsegling sam obegransad lektid tillsammans barnen.

– manga av bockerna visar villi att karnfamiljen inte alltid befinner si nago odla hjartlig sate att vara gallande. Sjalv anta att det har engagerar lasarna nyss darfor at manga kissbrides.com webbplats funderar run det har, sam kanner ater sig. Andock nar det utspela forsavit prylar som kanns forbjudna enligt samhallets normer befinner si litteraturen en sa darbort hane kan forsoka skilda levern och experimentera forbjudna tankar, sager Jenny Bjorklund.

Bio

タバタ厚賢